HUVUDMENY
 


Projekt Mal
Kogg
Med kurs på framtiden!

Frågor & Svar

 


Vem kom med idéen?
Fotevikens museum och entusiaster och sakkunniga från deras Maritima Center är initiativtagare till projektet.


Vem är anordnare av projektet?
Malmö Stads Arbetsmarknadsavdelning.


Varför kogg?
Koggen är en äkta historisk Malmöprofil och avbildas i Malmö stadssigill på 1400-talet. Malmö har kommunikation, handel och kontakter över havet att tacka för sin uppkomst och utveckling som Skånes största stad. Malmö har en månghundraårig tradition som sjöfarar- och skeppsbyggarstad. Redan i början av 1500-talet fanns skeppsbyggare här och en av portarna till stranden kallades ”Skeppsbyggareporten”.
När Malmö anlades på 1200-talet byggde man ett stort försvarstorn där Börshuset ligger idag med syfte att skydda den långa bryggan som gick ut i Öresund. Utanför, på redden, skapades tre stora stengrund vid vilka koggarna kunde ankra. Detta blev början till Malmös storhetstid som handelsstad vid Öresund. Platsen för stengrunden ligger idag inne på Kockums område, i och runt varvsbassängen. Detta är således en alldeles speciell historisk plats för Malmö som idag inte uppmärksammas. Med kogg-projektet blir bilden annorlunda.
Upp

Hur får ni folk till projektet?

Ledningspersonal för den operativa verksamheten är rekryterad från Fotevikens Museums experter och konsulter kommer att komplettera vid behov. Malmö Stad har utsett en övergripande projektledare. Alla övriga deltagare rekryteras genom Arbetsförmedlingen i Malmö.

Vem betalar?
Malmö Stad tillsammans med Arbetsförmedlingen i Malmö. EU-bidrag kommer att sökas och sponsorverksamhet planeras.

Var kommer ni att vara?
Både i Malmö och i Foteviken. Byggandet av koggen sker i Malmö på Kockumsområdet i anslutning till den inre hamnbassängen. I inledningsskedet av projektet kommer utbildningen av deltagare och viss tillverkning att förläggas till Foteviken. När koggvarvet är etablerat planeras guidade visningar för skolklasser, turister och andra intresserade. Under våren planeras en större utställning på området.
Upp

Hur kommer ni att jobba?
Projektet innefattar fyra delprojekt!
  • Bygge av skepp – två koggar planeras
  • Tillverkning av medeltidspräglade tillbehör
  • Dokumentation, information/PR
  • Sommarseglingar med mobila marknader
Grundkonceptet för deltagarna i projektet är ”learning by doing”. Först utbildning under erfarna yrkesmäns ledning och sedan en möjlighet att själv prova på olika moment/hantverk och hitta sin ”rätta nisch” där man själv känner att man kan utvecklas. För varje delprojekt ansvarar en projektledare från Fotevikens Museum. En övergripande projektledare – utsedd av Malmö stad – ansvarar för samordning och ekonomisk uppföljning.

Vilka är fördelarna för de arbetslösa?
Projektet innebär en mångfald kreativa arbetsuppgifter för ett stort antal arbetssökande med kunskaper från skilda områden.
Du kommer att få en social tillhörighet, stärka din självkänsla, öka dina kunskaper, vidga dina kontaktytor och bli mer anställningsbar.
När sommarseglingarna startar kan arbetslösa medfölja skeppen till olika Östersjöhamnar och genom koggarnas mobila marknader få möjlighet att bli aktörer under spännande former.

Vilka är fördelarna för Malmö?

Koggen är en viktig symbol för Malmö – en snart 800-årig stad som alltid präglats av sina internationella kontakter över hav.
Malmö profileras och marknadsförs som en viktig kontaktstad vid Öresund och Östersjön.
Malmö skapar ett för Norden unikt projekt för arbetssökande.
Genom etablering av ett mindre medeltida koggvarv får Malmö en fullständigt unik turistattraktion.
Sommarseglingarna väcker uppmärksamhet och sätter Malmö på kartan.

Hur lång tid kommer det att ta?

Om vi enligt planen bygger tre koggar och ger Malmö en riktig ”koggarmada” med stor slagkraft och uppmärksamhetsvärde kommer vi att vara igång ca fem år med projektet. Därefter kan projektet övergå i permanent verksamhet och fortsätta koggarnas livstid ut. Byggtiden för den första koggen beräknas till 2-3 år.
Upp

Hur ser en kogg ut?
En kogg var dåtidens ”värsting” inom skeppsbyggaretekniken. För Hansan gällde det att göra skeppen lastrymliga så att stora vinster kunde göras. Längden låg på drygt 20 meter; de var breda, höga och lastdryga. Koggen hade en flat botten, vilket gjorde det möjligt för skeppet att vid ebb bli stående utan att välta. Botten är kravellbyggd (borden bredvid varandra) och de höga sidorna klinkbyggda (borden överlappar varandra).



I Bremen har man byggt en fullskalekopia av en mycket välbevarad kogg som hittades i floden Weser 1962. Denna kogg är troligen byggd kring 1380 och var 23,5 meter lång och 7,5 meter bred. Höjden midskepps är 5,3 meter och det påbyggda akterseglet 7,5 meter.
Upp

Vilka förberedelser har ni gjort?
Sakkunniga från Fotevikens Museum har under en förberedelseperiod insamlat en stor mängd material om koggar, systematiserat och dokumenterat. Man har knutit till sig ett stort nätverk av expertis och förankrat projektet utifrån vetenskapliga perspektiv. Vidare har man i detalj kartlagt ”Skanörskoggen” som ligger på endast fyra meters djup ett par hundra meter utanför Skanörs hamn. ”Skanörskoggen” är särkilt intressant då den är betydligt spetsigare i både för och akter än tidigare kända koggar, något som kan tyda på att den var en bättre seglare. Detta måste vi ta reda på!

Blir koggarna sjösäkra?
Vi kommer fortlöpande under hela byggprocessen att rådgöra med sjösäkerhetsexpertis och se till att skeppen uppfyller alla tänkbara sjösäkerhetskrav. Sjöfartsinspektionen kommer slutligen att klassa skeppen. Vi planerar också att utrusta varje kogg med två mindre dieselmotorer för att inte helt bli beroende av vindarnas nyckfullhet. För sommarseglingarna inhyrs professionella besättningar – förhoppningsvis i samarbete med World Maritime University i Malmö.
Upp

Har det gjorts något liknande förut?
Med Bremenkoggen har sjöegenskaperna testats och resultatet har visat att hon är mycket sjövärdig men med dåliga seglingsegenskaper. Men var koggarna verkligen så dåliga seglare? Fullskalekopior av ”Skanörskoggar” kanske kan motbevisa detta. Vi får väl se men självklart kommer vi i vårt projekt även att tillvarata de erfarenheter man gjort på Bremerkoggen.


Upp

Vem kontaktar jag?

Om du är intresserad av att arbeta i Malmö Kogg, kontakta då din handläggare på arbetsförmedlingen. För ytterligare information är du välkommen att ringa någon av kontaktpersonerna;


Malmö Stad:
Arbetsmarknadsavdelningen;
Rickard Steen 040-34 34 06

e-mail: rickard.steen@malmo.se


Fotevikens Museum:
Personal- och arbetspraktikfrågor;
Lisbeth Nyman
040-45 68 40
eller museichef Björn M Jakobsen
0707-620 612

e-mail: info@foteviken.se


I Fotevikens Vikingreservat pågår ständigt arbete; nya hus ska byggas och inredas; staket och tak ska flätas, väggar lerklinas och golv läggas. Ugnar och verkstäder byggs; lin och korn sås och skördas. Under den årliga vikingamarknaden är det också möjligt att uppleva vikingatida hantverk på plats i någon av de färdigaställda husen eller gå en guidad tur...