Hur såg då en kogg ut? En kogg var en dåtidens "värsting" inom skeppsbyggartekniken. Genom Lübecks etablering vid mitten av 1100-talet och genom sammanslutningen av städerna i norra Tyskland till ett Hansaförbund, övertog Hansan snart kommandot när det gällde handeln över havet i norra Europa. För Hansan gällde det att göra skeppen så lastrymliga att stora vinster kunde uppnås. De nordiska skeppen av vikingatyp var visserligen snabba och kunde gå in på grunda vatten, men de var mindre lämpade att föra de lastkapaciteter som den nya handelsekonomin baserades på. Koggen blev svaret på problemet. Från att ha varit relativt små utökades de till längder på över tjugo meter, de var breda och höga och lastdryga. En enda kogg kunde ta upp emot 80 ton last.

Det behövdes också ordentligt med lastutrymme i den funktion som koggarna hade. I bevarade räkenskaper för åren 1398-1400 infördes enbart till Lübeck från Malmö höstmarknad 32.600, 27.800 respektive 29.100 stora tunnor med sill. Lübeck var endast en av många städer som Malmö då handlade med. Bilden av koggträngsel på Malmö redd är nog så tydlig!

Det första omnämnandet av en kogg är året 1206 under en tysk undsättningsaktion till Riga. I nordvästra Jylland har det äldsta fyndet av en kogg grävts fram, det s.k. Kollerupfyndet. Koggen hade en flat botten, vilket bl.a. gjorde det möjligt för skeppet att vid ebb bli stående utan att välta. Den flata botten är byggd i s.k. kravellteknik. De höga sidorna är däremot klinkbyggda. Bremenkoggen är nog det i dag mest kända arkeologiska fyndet. Det var redan 1962 som det unika fyndet av en mycket välbevarad kogg gjordes i Bremens hamn.

Denna kogg är 23,5 meter lång och 7,5 meter bred. 40 spant bygger invändigt upp ett konstruktionsskelett till vilket bordplankorna är fästa. Höjden midskepps är 5,3 meter och i det påbyggda akterkastellet 7,5 meter. Skeppet är genom s.k. årsringsdatering säkert daterat till ca 1380. Fynd av koggar, dock mindre välbevarade än Bremerkoggen finns på ett flertal platser i norra Europa av vilka kan nämnas Zuiderzee i Holland, från Danmark Kolding, Vejbystrand och det s.k. Lille Kreme-koggen. I Norge finns koggfynd från Sellöerne och i Sverige Helgeandsholmen, Mollösund, Bossholmen vid Oskarshamn, Västergarn på Gotland och Skanör.

Nutida rekonstruktion av ett koggskepp.

 2004 - 2009  koggarna

Koggmuseet, - Samtidigt växte de vikingatida miljöerna i Vikingastaden i foteviken  utvecklas även . Projektet Malmö kogg , som blev förlagt till Malmö, blev Nordens största medeltida projekt under sex år, vilket leddes av museet.

Här  svarade föreningen Sveg, stiftelsen och Fotevikens Museum för att utveckla och rusta de två koggarna som man byggt i Malmö för segling.

Samtidigt byggde man upp Koggmuseet i Malmö med både traditionella utställningar och med levande miljöer. Arbetet med förmedling och förmedlingsmetoder ingick också.